torsdag 31 oktober 2013

Mate och kärleken till sin stad

Vaknade 06.40 i morse. Skypemöte med klasskamrater om en kommande presentation kl 08. Sen mådde jag fruktansvärt illa. Blivit sjuk på nytt efter den långa och turbulenta flygresan. Helt slut. Sov lite mer. Och så lite mer. Klockan blev 16 och jag gick typ 10-15 blocks i den fuktiga luften. Såg en kackerlacka på gatan och ville spy. Det spöregnade och åskade hela förmiddagen så undrade vad fan kackerlackanäcklet gjorde ute på gatan. Svaret? Fuktigheten. Obvio. Fick för första gången uppleva hur det var att gå på gatorna här i Buenos Aires utan att bilar tutade och utan att folk skrek efter en. Ofattbart skönt, hoppas det håller i sig. Trångt överallt och jag minns hur mycket jag irriterade mig på hur långsamt folk går. Jag gör det fortfarande. Hysterisk trafik 24/7. Konstiga lukter, men ändå någon slags signatur för staden. Träd och grönska mitt bland alla höghus. Och att jag trots denna stads brister älskar den mer än allt annat. Träffade min gamla lärare Sandra som öppnat en egen skola här i Buenos Aires. Hade spanskalektion 1.5 h, kostade typ ingenting och jag lärde mig otroligt mycket även fast jag och grammatik inte går ihop. Fick dricka massa mate fast i teform för första gången. Två koppar. Mums. Träffade Nacho i favvoshopping mallet Alto Palermo typ en kvart för han var såklart supersen. Men ingenting förvånar en längre. Mañana mañana. Sen mötte jag Victor igen. Storhandlade. Och då menar jag storhandlade. Betalade grönsakerna på ett ställe, köttet på ett annat och övriga varor på ett tredje. Intressant system minst sagt. Vi lagade tacos och Victor gjorde pasta till för han litade inte på mina "matlagningskunskaper". Men jag har tagit med mig tacomix hemifrån och han var nästan överdrivet positivt överraskad. Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Drack massa vin. Pratade om gamla minnen. Fin kväll. Nu ska jag få sova. Äntligen. Och imorgon blir det ännu en promenad på Avenida St Fe i fuktigheten för spanskalektion och mer mate. Och mer häng med Victor. Världens bästa brasse.

Besitos / den trötta gamlingen

onsdag 30 oktober 2013

Ett annat Buenos Aires

Buenos Aires från ett taxifönster. Med lite historier från taxichauffören. Äntligen är jag framme i den perfekta luften och taxichaffisen tar en annan väg än vad jag tidigare åkt på från flygplatsen. Jag är snuvig men avgasdofterna tar sig igenom min täppta nästa ändå. Träden är desamma, vackra som få, med en ljuvlig grön färg. Men utanför staden är det smutsigt. Eller ja, smutsigare. För smutsigt är det också inne i centrum. Jag ser kurviga kroppar till skillnad från anorexiahetsen som annars råder. Kläder som hänger på tork från balkonger som typ aldrig lär torka, tänker jag, i den här fukten. Smutsigare hus. Men jag älskar det ändå. Älskar den här staden. Ser en tågstation som har samma namn som glaciären jag och Julia vandrade på: Perito Moreno. Och jag har ingen aning om vilka områden jag har åkt igenom. Så mycket likheter men ändå skillnader beroende på hur långt ifrån centrum du befinner dig. Som alla dörrar till lägenhetshusen. De är lika fina oavsett var du befinner dig, även om husen i sig inte är det. Taxichauffören berättar om demonstrationerna som pågår typ hela tiden. Den ekonomiska krisen. Han hatar presidenten Cristina och nästa val är inte förrän år 2015. Jag sa att många inte verkade tycka om henne och han skrattade. Instämde. Sen pratade vi om falska sedlar, om svarta marknaden (som jag har blivit rekommenderad att gå på.) Den är farlig menar han, mycket falska sedlar. Jag tror honom. Men å andra sidan fick jag en falsk sedel från en bankomat, en 100-pesos sedel. Då skrattade han igen. Hans favoritområde är San Telmo med de gamla husen, de gamla områdena. Jag är en sucker för Palermo Soho men skämdes för att säga det. Är egentligen en sucker för allting. För träden. Husen. Utsikterna. Och för övrigt bor jag på 9e våningen och skulle kunna ligga och stirra på min utsikt 24/7. Jag kan dricka kranvattnet här. Och snart ska jag sola på balkongen. Jag är lycklig. Ikväll ska jag käka stek, ensalada mixa, pommes och dricka mängder med rödvin med Victor. På min favoritrestaurang. Som ligger två blocks från där jag bor. Får se hur mycket plugg jag kommer få gjort de kommande dagarna...


Hur ska dessa kläder någonsin torka...


Här blev min taxichaufför väldigt upprörd. Antagligen stängs motorvägar av helt utan förvarning och det händer väldigt ofta. Det hade något samband med demonstrationer, trodde han. (Nej inte att det var demonstrationer på motorvägen men ni fattar!)


Smutsigt... 


Titta nära så ser ni en karusell med söta djur som tyvärr stängts ner.


En likhet mellan okänt område och centrum: fina träd och färgglada hus på många ställen.


Du fina träd, som jag har saknat dig.


Utsikten från mitt rum...

Nu ska jag vila lite, var en låååång flygning med mycket turbulens. 

Besitos.

tisdag 29 oktober 2013

Brassehäng

Snart sitter jag på flyget mot Paris där jag har min enda mellanlandning och bara 1 h 15 min på mig att hitta till mitt nästa flyg. Lätt match tänkte jag tills jag kom på hur gigantiskt den flygplatsen är... Ni får hålla tummarna att jag hinner.
Och imorgon, äntligen, efter allt tjat från mig, bilder, uppdateringar med mera, så landar jag i mitt andra hem. Det kommer bli så himla fint. Få träffa min bästa brassevän Victor som jag inte sett på två år. Julia kommer på måndag. Åh. Finns inga ord för hur euforisk jag är nu.


Fin brassevän det här.

Vi hörs igen när jag har korsat Atlanten. =)
Besitos.

tisdag 22 oktober 2013

Viva la vida

En vecka kvar. EN VECKA. Kan knappt förstå det. En mellanlandning och 18 h i luften senare är jag där. I mitt andra hem. Inte gått så bra med boende så blir hotell 9 första dagarna. I Palermo Soho. Med balkong... Och pool på taket. Har jag sagt att jag älskar livet? Min bästa vän Victor från brasseland kommer va där tills 4 november sen kommer Julia i två veckor. Då blir det rödvin i stora mängder. Stekar. Mexikansk mat på älskade tacobox. Med en frozen margarita eller corona. Salladen på Oui Oui jag åt 2011 och i år. Häng på ett kafé med cykeln på väggen, konstigt men fint. Skulle kunna bo där. Är så övertaggad. Vin på balkongen. Hänga överallt i Palermo. Las Cañitas. Recoleta. Fixat en Buenos Aires lista på spotify. Alltså.... Viva la vida. Kan inte beskriva min glädje. Fan vad bra jag kommer ha det. I världens bästa stad. I mitt andra hem. Kommer inte kunna sova när jag är såhär freakin ÖVERTAGGAD!!!


Här kan man va


Här kan man va


Här kan man va


Å här kan man va


Hm. Årets nyårslöfte? Stjäla en ballong från födelsedagsbarnet (i detta fall var hen typ 25 men ändå)

BESITOS.

fredag 18 oktober 2013

Helghäng vid Plaza Francia

Invig våren och den värmande solen vid Plaza Francia. Gå dit en lördag eller söndag för det är helgmarknad. Ät glass någonstans på en gräsplätt, kolla runt i stånden. Mycket krimskrams såklart men någonting fint kommer du hitta. Annars är det ju kul att bara kolla runt.

Vid Plaza Francia ligger även Cementerio de la Recoleta. Åker du till Buenos Aires måste du gå hit. En kyrkogård som snarare ser ut som en miniatyrstad. Gammal. Här ligger bland annat Eva Perón begraven och vid hennes grav finns det alltid massa fina färgglada blommor. Verkar även som om en del andra höjdare är begravna där. Vågar påstå att området är lite som en labyrint, man förstår inte riktigt var man är ibland. Själv har jag nog hängt vid Plaza Francia och kyrkogården fem gånger. Väldigt värt med andra ord. Bästa utsikten över kyrkogården får du från McDonalds i det rätt nybyggda shoppingcentrumet Recoleta Mall. Gå dit om du vill knäppa till en riktigt bra bild. Under tiden får du nöjda dig med mina;



Dagshäng vid Plaza Francia


Kvällshäng


Marknad


Cementerio de la Recoleta


Som en miniatyrstad. Jag vet.


Lika fint överallt...


... och änglar som sträcker sig mot himlen.

Besitos







torsdag 10 oktober 2013

Pasaje Lanin

Caminito i La Boca i alla ära, men förvänta dig turisthysteri bland de få kvarter som är färgglada. Resten av La Boca är ingen höjdare. Men det är ju en stadsdel man ska besöka när man är i Buenos Aires.

MEN! Glöm inte att åka till Pasaje Lanin i Barracas. En kort färgglad gata i ett annat rätt så grått område. Men värt ett besök. Knappt en turist i syne, tro mig, inte många känner till denna pärla. Inspiration till tusen och kul att åka till ett område som ännu inte är så exploaterat.
Se så, åk dit och gå runt och njut. Fota i massor.


La Boca, också jättefint såklart


På väg mot Pasaje Lanin


Pasaje Lanin


Pasaje Lanin - ge mig den här dörren!


Pasaje Lanin


Pasaje Lanin

Besos

onsdag 9 oktober 2013

Instagram x 5


Följ mig på instagram! 
#buenosairesteamo






1. Corona på Tacobox / Vindrink på The Argentine Experience
2. Barracas, nära Pasaje Lanin
3. Rosa och fint, någonstans i Recoleta
4. Caminito, La Boca
5. Den här utsikten...






måndag 7 oktober 2013

Grönt + ljusa nyanser = sant

Om 22 dagar är det dags för mig att korsa Atlanten för att dagen därpå, tidigt på morgonen, landa i mitt andra hem. Landa i staden som sägs vara den mest europeiska i Sydamerika. Vissa kallar den Sydamerikas Paris, andra Sydamerikas New York. Kanske är det så. Sydamerikas Paris hittar du i arkitekturen runtom i Recoleta. Sydamerikas New York i den moderna stadsdelen Puerto Madero. Som råkar vara den enda stadsdelen där man typ kan andas, irnoiskt nog med tanke på att Buenos Aires ska betyda bra luft. Men totalt ocharmig. För modern, passar inte in. Det lockar mig inte.

Vad som lockar mig är de låga husen som finns i alla möjliga intressanta nyanser i resten av staden. Och ibland de höga husen, som inte är så moderna, men som erbjuder en sinnessjukt fin utsikt. Där man ser andra vackra byggnader i ljusa nyanser och så de mörkgröna färgerna från träden. Ibland slitna hus men det gör inget, man förstår att de en gång varit riktigt vackra och kommer därför också alltid att förbli det. Klottret som jag inte vill kalla för klotter utan street art, som finns överallt. Kaféerna, där inget är det andra likt. Men kanske mest av allt träden. Träden på avenida Coronel Díaz som gör att man tappar räkningen. De fina, tjocka stammarna, de maffiga grenarna, de gröna löven. Träden på Thames som jag brukar promenera på för att komma till Palermo Soho. Parkerna som finns överallt. Välj mellan rosenträdgården, botaniska trädgården, japanska trädgården, och så vidare, och så vidare... Att vinet är billigt på alla mataffärer och på alla restauranger och också det bästa, tack till Mendoza. Att empanadasrestauranger finns i typ varannat gatuhörn. Att en fet stek kostar kanske 60 kr. Att staden är så stor men ändå så kompakt och att du aldrig vill sluta promenera och fascineras. Att alla gatunamn är så fina som Charcas, Agüero, Coronel Díaz, Santa Fe, Bulnes, Thames, Alvear. Det oändliga utbudet av allt, fin stad den där Buenos Aires.


Al Mambo hay que bailarlo. Någonstans nära subte Ministro Carranza. Med bästa Julia.


Street art, Palermo Soho. Evig kärlek åt alla dessa färger.


Helgmarknad Plaza Serrano, Palermo Soho. TRÄDEN!


Färgsprakande i Barracas.



Palermo Soho.


Marknad i San Telmo. Och ja just det, TRÄDEN!


Utanför kafé Pani. På gatan Nicaragua. Med en massa träd.



Byggnader möter grönska. 

Besos!

tisdag 1 oktober 2013

Kött eller sockerchock? Du väljer.

Är du ute efter vardagslyx ska du bege dig till Park Hyatt/Palacio Duhau som ligger på Avenida Alvear 1661, Recoleta. Är du här på en söndag kan du antingen äta en köttbit på balkongen/terassen eller äta brunch i den andra lokalen på andra sidan av hotellet, där finns gott om mysiga uteplatser. Eller så går du någon annan dag och tar deras afternoon tea. Välj mellan olika färdiga fat eller betala en summa och får hämta hur mycket sötsaker du vill. Deras uppfattning om afternoon tea verkar inte riktigt vara densamma då det till exempel inte bjuds på snittar. Bered dig på sockerchock, det är värt det dock! 

Park Hyatt är 5-stjärnigt hotell och här vill du nog faktiskt klä dig därefter. Du ska inte komma dit i halvtransparent linne och avklippta jeansshorts som jag gjorde (det var 35 grader okej?!). Tack och lov hade jag med mig ombyte i väskan. Det är hög standard på det här hotellet och priserna är därför, jämfört med resten av Buenos Aires, extremt höga. Vågar nog påstå att deras afternoon tea kostar lika mycket som på Grand Hotel. Men ibland måste man få unna sig!


Hur fint?


Söta småttingar, men köttet är gott som det är! 


Som sagt, sockerchock.

Så. Du har infon och adressen. Vad väntar du på? 

Chau