fredag 24 oktober 2014

-

Jag saknar Buenos Aires. Vill skrika och gråta. Vill träffa min bästa brassevän Victor och dricka vin på balkongen och prata. I den fuktiga luften med ljumna vindar, skyskrapor och skimrande ljus. Krama honom och höra hans skratt.

Jag vill promenera bland träden på gatan Paraguay. Äta medialunas. Dricka cafe cortado på Charcas. Sitta på en fönsterkarm någonstans och titta på grönska varvat med storstad.

Men smärtan är som en mörk, giftig rök som sprider sig i kroppen.

Ångest. Ihållande ångest.


Te amo




fredag 3 januari 2014

33 dagar 2013

Var antalet dagar jag spenderade i staden förra året. Blir svårt att köra månadsresuméer så istället kör vi:  3 x bäst av allt. Utifrån en turists perspektiv, mitt, givetvis. Disfrutá!

3 x kaféer/frukost-lunchställen: 
1. Felicidad (Migueletes 887, Las Cañitas eller Gurruchaga 1711, Palermo Soho). Ät: vegetarisk hamburgare eller toast med mozarella, tomat och basilika. Drick: lemonad eller café cortado.
2. Oui Oui (Nicaragua 6099, Palermo Hollywood). Ät: pastasallad med rucola eller hamburgare. Drick: bästa lemonaden i stan hittar du här, givetvis tar du den. Annars apelsinjuice.
3. Natural Deli (Gorostiaga 1776, Las Cañitas - skippa den i Recoleta då den inte alls är lika mysig). Ät: frukost såklart! Finns en med fruktspett, yoghurt och muffin eller bröd - mums. Drick: café cortado eller juice.


Felicidad, Las Cañitas


Felicidad, Palermo Soho


Oui Oui


Natural Deli

3 x middagsställen: 
1. La Lechuza (Uriarte 1980, Palermo Soho). Ät: bife de chorizo (två personer kan gott och väl dela på en stek), papas provenzal och ensalada mixta. Drick: lopez malbec och glöm inte: varannan vatten. Delar ni två personer på allt detta blir det runt 110 kr/person (men med fortsatt inflation vet man aldrig var priserna hamnar…) La Brunilda (Charcas 3382 får delad plats med La Lechuza angående köttrestauranger, ta samma sak här men bife de lomo istället för chorizo.)
2. Bio Solo Organico (Humboldt 2129, Palermo Hollywood). Ät: arroz indiano (= himlen i en maträtt) eller nån rätt med tofu men skippa gärna pastan. Drick: cuatro vacas gordas (rödvin). Allt ekologiskt, såklart.
3. Taco Box (Soler 5581, Palermo Hollywood). Ät: gå minst två personer och dela på en rätt där ni får lite av allt. Drick: frozen margarita i mängder.


La Lechuza


Arroz indiano, Bio Solo Organico


Taco Box

3 x turistställen:
1. Cementerio de la Recoleta. Varför? En plats du aldrig kommer tröttna på. En kyrkogård lik en miniatyrstad, där jag varit minst fem gånger men alltid blir lika fascinerad över hur vackra gravar som byggts för att hedra de döda. Dessutom så stort att du alltid lär hitta nya fina gravar att titta på, och en plats som inte känns det minsta sorglig utan bara fin.
2. Museo Nacional de bellas artes. Varför? Fantastisk konst samlad på två eller tre våningar. Tillfälliga utställningar som ibland visar hur skrämmande världssyn man hade för några årtionden sen. Såklart även tillfälliga utställningar som bara är fantastiska. Inte enbart en turisthåla, här samlas även konstfantaster från Buenos Aires.
3. Floris Generalis. Varför? För fantastiska foton, kanske en lunchpaus, för att på håll se planen som lyfter från Buenos Aires inrikesflygplats. Eller så tar du med en sjal och solar lite. Blomman som slår ihop sig när solen går ner har upprört många. Vissa menar att installationen inte fungerar som den ska vilket den gör då vännerna mina har bildbevis. Vissa menar också att pengarna kunde läggas på så mycket mer viktiga saker. Oavsett vad så slutar den aldrig att fascinera mig.


Cementerio de la Recoleta

- har ingen bild på Museo Nacional de bellas artes -


Floris Generalis + flygplan 

3 x butiker:
1. Casa Chic (El Salvador 4786, Palermo Soho). Nästan se men inte röra, vissa priser är sanslösa. Men här kan du fynda guldkorn eller köpa med dig inredning om du skulle råka ha ofattbart mycket plats i din resväska. Bara doften i butiken gör det värt ett besök. Sniffa dig fram mellan doftljus, köp en anteckningsbok eller kanske en fantastiskt gullig kökshandduk. 
2. Ayres (El Salvador 4661, Palermo Soho). Butiken finns även i ett flertal shopping malls men bara hur affären är byggd gör den värd ett besök, dessvärre råder fotoförbud. Sköna material, mycket baskläder och en del mönster till hyfsade priser jämfört med vad kläder annars kan kosta i denna stad. 
3. La Mercería (Armenia 1609, Palermo Soho). Huruvida utbudet är bra eller inte är verkar vara säsongsberoende. Men två av tre gånger har jag varit nöjd, även här hittat en del godbitar bland de annars ganska dyra kläderna och väskorna. Smyckena har alltid okej prislappar. 


Smygfotade i Casa Chic...


… likaså i Ayres...


… och likaså i La Mercería

3 x gator med fantastisk street art. 
1. Thames (Palermo Soho). Ta tunnelbanan till Plaza Italia (gröna linjen) och gå ner via gatan Thames tills du närmar dig Plaza Serrano.
2. Serrano (Palermo Soho). 
3. Gurruchaga (Palermo Soho). Promenera exempelvis med utgångspunkt från kaféet Felicidad.
* Alla dessa gator ligger otroligt nära varandra.






(Hittade tyvärr inte bilder från specifika gator men street art hittar ni ändå i princip på alla gator)

3 x grönområden.
1. Rosedal (Palermo). Sniffa på blommorna men gå inte på gräset är ledorden för denna park. Har du lust kan du åka trampbåt på den lilla floden. 
2. Jardín Botánico (Palermo). Finns inte så mycket mer att säga än… GÅ HIT!
3. Las Heras (Palermo/Recoleta). Mysig, stor park nära Alto Palermo shopping mall. Rolig installation med en enorm stor gul bänk där du kan ta ditt kanske roligaste foto i staden.


Roligt i Las Heras





lördag 7 december 2013

I think I'll miss you (all) forever

Jag har länge längtat efter snön som igår föll ner så fint på marken och stannat kvar har den ju också gjort. Men samtidigt så saknar jag träden i Buenos Aires något enormt. I parkerna och på typ varenda gata. Stammarna, grenarna, löven, de lila eller rosa blommorna. Vill plantera varenda ett här hemma. Och gärna byta ut den vad jag antar kommer vara väldigt långa vintern till den våren som finns i Buenos Aires. Med en luftfuktighet som kanske är lite för hög, men med en ofta perfekt temperatur och ljumna vindar.








ALLA NI FINA TRÄD, JAG ÄLSKAR ER!!!

måndag 2 december 2013

Frukost i Soho

Jag har min argentinska vän Nacho att tacka för mycket. Inte bara för att han är en så fin vän utan också för alla grymma ställen, med en fantastisk variation, som han har visat mig i Buenos Aires. Hann tyvärr inte umgås så mycket med honom som jag velat den här gången men vi hann med frukost ute två gånger. Under min sista dag i staden gick vi till Le Pain Quotidien (Armenia 1641, Palermo Soho) som antagligen finns i bland annat i USA och Belgien (har jag för mig…) Som vanligt ännu ett ställe jag i efterhand sörjer att jag inte upptäckt tidigare. Industriell inredning, fantastisk lokal och fantastisk utomhusplats. Finns ett flertal frukostmenyer att välja mellan och bröd ingår i princip i alla, kanske inte vad alla älskar men det är ju vanligt, typ det enda, man verkar äta till frukost i Argentina. Eller i alla fall utifrån den bilden jag har fått. För 60 pesos (ca 65 kr skulle jag tippa på) fick jag äppel-och ingefärsjuice (läs: fräsch), pain au chocolate (just det stod faktiskt på franska och inte spanska på menyn vill jag minnas), en latte och diverse brödsorter. Nom nom. Och såklart dulce de leche och andra söta tillbehör till brödet. Vi satt utomhus i sällskap med den ljumna luften och en vägg full med plantor, maten serverades på marmorbord och jag ville köpa all inredning som fanns. Kanske inte världens bästa frukost, föredrar nog Natural Deli MEN ändå värt ett besök för lokalens skull. Och för juicens skull. Och marmorborden.













onsdag 27 november 2013

Fräscht och prisvärt

Bio Solo Organico, belägen på Humboldt 2129, Palermo Hollywood, en kanske inte så iögonfallande restaurang till en början men så värd ett besök. Senaste trenden i Buenos Aires verkar vara vegetariskt och nyttigt. Bio Solo erbjuder både och. Innan du får maten får du fullkornsbröd som faktiskt är fullkorn, till skillnad från mataffärernas erbjudanden då det egentligen är vitt bröd med typ ett frö i. Till det en röra som är god med rena smaker, det smakar till och med nyttigt. Menyn består mestadels av vegetariska rätter, men spill inga tårar för det, allt smakar fantastiskt. Drick ingefärslemonad till eller varför inte dela på en flaska rödvin. Allt är såklart ekologiskt. Och priserna är riktigt bra. Vi åt här tre gånger, bara det säger väl mycket om stället. Välj mellan frukost, lunch eller middag eller varför inte allting, öppet alla dagar i veckan.


Cuatro vacas gordas betyder fyra tjocka kossor, är ett utmärkt vin och en flaska på restaurangen kostar 65 pesos (ca 70 kr)

'

Välj och vraka och köp kanske med dig någon (nyttig) produkt hem


Vegetariskt och fantastiskt!


Lemonad och fullkornsbröd 

Tack för fantastiska matupplevelser!




måndag 25 november 2013

Våldets spår

Jag har i efterhand insett hur länge jag distanserat mig från vad som hände. Tänkt att det var i en annan stad, att det var en grå och trist dag som det hände, i ett område jag ändå inte hade tänkt att besöka igen. När resten av dagarna var fina, ibland fruktansvärt fuktiga, och när inte ett moln på himlen fanns kändes allt plötsligt så långt borta. Fast å andra sidan fanns rädslan alltid där, den dök upp när någon gick eller sprang bakom mig. Om jag såg någon springa mot mig eller på andra sidan gatan. Och plötsligt tyckte jag att hela världen såg misstänksam ut. Kanske tycker ni att jag talar om det här som världens största offer men i mina ögon är det precis vad jag är. Varje händelse är individuell och ska inte jämföras, kommer tillbaka till det senare.

Här om dagen träffade jag en trevlig tjej på ett ställe där jag tidigare tränade, och hängde mycket, förut. Är för tillfället som en öppen bok och när hon frågade hur det var med mig sa jag som det var, att jag blivit rånad och hoppat av min kurs på universitetet. Personangrepp frågade hon. Och svaret är ja. Ett bevis på hur många som använder ordet rån alltför lätt även om våld inte varit inblandat. Berättade om händelsen och fick höra att hon blivit utsatt för detsamma, i en annan situation. Hon berättade att händelsen kommer att följa mig hela livet fastän emellanåt indirekt. Jag vet redan att det stämmer, eftersom jag tidigare skrivit att saker som inte ens handlar om rånet får allt att handla om rådet. Men med tiden kommer det att bli bättre, givetvis. Att jag måste prata med någon, vilket jag ska. Vi pratade om hur man reagerar i en situation då man utsätts för brutalt våld. Att det är lite antingen eller; du resignerar eller försöker ge tillbaka med våld. Och vilket praktexempel jag och Victor är. Victor kom loss, förstår inte hur, försökte slå killen med ett par nycklar, skrek på hjälp. Jag försökte en gång att föra bort gärningsmannens arm från min hals men insåg att jag var hjälplös och resignerade. Tänkte att det var lika bra att slappna av för kanske var min tid kommen. Det är så jävla kränkande. Kränkande att ge sig på en hjälplös kvinna (män också, såklart) som fysiskt sett är totalt hjälplös. Spelar ingen roll hur stark jag må vara, en kille kommer alltid (?) att vara fysiskt starkare. Kränkande att 10 personer står och tittar på, men jag förstår samtidigt att jag aldrig själv skulle avbryta en sådan här brutal attack. Men att ingen frågar hur man mår eller erbjuder hjälp efteråt var kränkande bara det i sig. Att istället gå runt och storgråta, känna på sin hals för att det gjorde så ont, och att folk stirrade på en som om man vore från en annan planet. Vilket jag också är när det kommer till inställning av våldet, har jag märkt.

Jag är less på att folk på något sätt ska jämföra graden på hur "allvarligt" ett rån är. Att jag i efterhand fick höra att jag borde vara glad att killarna inte bar en kniv eller ett vapen. Okej, så jag ska vara tacksam över att jag blev strypt? Tacksam för att jag inte blev knivhuggen men däremot borde vara tacksam för att jag trodde att jag skulle dö och inte kunde andas? Jag är inte tacksam för något av det här. Men för att gå vidare måste jag acceptera vad som hänt mig, sluta distansera mig, och det är det värsta av allt. Varför ska jag behöva acceptera att någon brukade våld mot mig?

Jag är också less på hur våldets närvaro uppenbarligen har påverkat människans syn på den. Cirka 20 minuter efter attacken tog jag och Victor en taxi från La Boca. Taxichauffören var konstig, ville inte köra oss tillbaka till Palermo utan släppa av oss i Microcentro och kostnaden var opropertionerligt dyr för den korta sträckan. Eftersom jag fortfarande grät i bilen undrade han vad som hade hänt. Jag var för förstörd för att prata men Victor var ovanligt lugn och pratade med honom på spanska. Jag var inte i skick för att tala men kunde gott och väl förstå vad samtalet handlade om. Victor berättade om händelsen och taxichaufförens svar gör att jag vill spy. Han menade i princip att vi skulle skylla oss själva som hade åkt till det där området, att jag var en sån uppenbar turist, en riktig gringa, osv. Och att jag skulle tranquila, lugna ner mig. Återigen: kränkt. Att få höra av andra att jag borde må bättre efter några dagar, för "det är sånt som händer". Uppenbarligen så är det ju det men varför skulle jag må bättre av det? Hur kul tror ni det är att göra en polisanmälan i ett land där polisen är totalt uppgiven, antagligen på grund av det konstant närvarande våldet? Samtidigt har jag en förståelse att synen på allting ändras när händelser som dessa sker alltför ofta. Och jag tycker synd om människor som växer upp i länder och på kontinenter och att brutaliteter som dessa är vardagsmat. Även för lokalbefolkningen. Ofattbart.

Jag har insett hur dåligt jag faktiskt mår. Kanske finns en del jetlag kvar i kroppen min men sedan jag kom hem, om än inte så många dagar sen, så har jag somnar sent och vaknat mellan 04 och 05 varje natt utom en. Har ingen aptit men är samtidigt hungrig. Vaknar och tänker på händelsen det första jag gör. Kommer ibland in i någon slags dimma mellan att jag sover och är vaken och mår så dåligt att jag vill spy. Den minsta lilla ångest eller panik ger mig huvudvärk och spänningar i nacken som rör sig ut mot axlarna. Jag är stel som fan och vill mer än något besöka min kiropraktor men får då återigen panik, bara tanken att någon ska röra mitt huvud äcklar mig.

Fuck you fuck you fuck you ni människor som utför såna här handlingar. Fine, ta min saker, MEN GE FAN I ATT SKADA MIG OCH SÅ MÅNGA ANDRA FYSISKT OCH PSYKISKT.

onsdag 20 november 2013

Home is wherever I'm with you

Det är med hatkärlek jag lämnar den här staden ikväll, hela två månader innan jag egentligen skulle ha åkt hem. Till er rånare som har förstört så mycket för mig och många andra: FUCK YOU. Och angående home is wherever I'm with you så menar jag med tryggheten. Eller i alla fall att det känns tryggare. Och det ska bli så jävla skönt.

Men förutom min negativa inledning så vill jag återigen påminna er alla om hur mycket jag älskar den här staden. Mina vänner här. Träden, restaurangerna, mataffärerna, rödvinet, barerna, gatorna, byggnaderna, trottoarerna, alla mönster, street art, färger, kontraster mellan husen. Det känns ledsamt att åka men jag måste komma härifrån och försöka smälta vad som hänt mig. En dag kommer jag att återvända men det kommer att dröja. Och under den väntan kan jag drömma om allt jag älskar med den här staden. För jag älskar mycket. Nästan allt.

Buenos Aires, jag älskar dig för att du...


… kan visa mig utsikter som den här ...


… kan få mig att sukta efter maträtter som den här ...


… har så många färgglada byggnader ...


… ger mig fina träd att fotografera …


… målar väggar i alla möjliga kulörer ...


… ständigt visar mig vackra kyrkor …


… har träd som dessa på varenda gata ...


… kan ge mig ännu fler utsiktsplatser ...


… blandar färgerna på ett så fint sätt ...


… erbjuder mig lemonad på i princip varje kafé jag besöker …


… visar viktiga statements med street art i Palermo Soho ...


… ger mig ett oändligt utbud av viner från bland annat Mendoza och San Juan i alla matbutiker ...


… bara tar 60 pesos för 1 liter corona och för att jag får sätta mig precis var jag vill ...


… sätter lite färg på en vanlig tegelvägg och plötsligt blir den ännu finare ...


… ger mig parker som Parque Centenario i Caballito, Central Park släng dig i väggen ...


… bjuder på god mat och den bästa mexikanska maten ...


… blandar byggnader och träd på såna här fina sätt ….


… fixar roliga saker för oss turister att fota ...


… har världens vackraste träd ...


… visar mig avenyer som Avenida Libertador som jag aldrig tröttnar på ...


… ger mig grymma platser att sola på ...


… kommer med roliga installationer …


… erbjuder ännu fler mysiga kaféer …


… får mig att känna mig lekfull med alla färger och all street art ...


… gav mig kanske min roligaste bild någonsin ...


… fick mig att träffa Adriana år 2011 och år 2013 ...


… får mig att vilja fota allt natt som dag, nykter som inte lika nykter …

Te Amo
Siempre