Fuck La Boca

Idag skulle jag och Victor (brassen som ni säkert redan vet) på ett konstmuseum i La boca men innan dess en blixtvisit till Caminito som ligger i samma stadsdel. En stadsdel som är känd för att vara peligroso, farlig. Kom fram till Caminito. Fotade lite. Planen var att vi skulle gå till museumet som skulle ligga några blocks bort (eller ja typ 10-15) och dessutom var det väl markerat hur man skulle gå för att ta sig dit. Förutom Caminito i La Boca är det ett smutsigt område, väldigt fattigt men det finns det å andra sidan flera stadsdelar som är, såklart. Hur som helst. Vi går mot museumet, närmar oss när plötsligt en kille kommer springande bakom oss, typ i träningskläder. Minns nu i efterhand att jag tyckte att det var konstigt att han sprang så snabbt för att sedan stanna tvärt. Han frågade "tiene prisa" = vad är klockan men jag uppfattade fel och trodde han sa att han hade bråttom. Jag och Victor hade innan gått på bredden så jag flyttade på mig för jag trodde att han ville springa förbi. Plötsligt tar han strypgrepp bakifrån på både mig och Victor. Första tanken var att jag skulle dö. Andra kidnappad. Tredje drogad. Förstod ingenting. Kunde inte röra mig, kunde inte skrika. Försökte någon gång att ta bort hans arm från min hals men det var ett vidrigt stadigt och hårt grepp. Trodde jag skulle tuppa av... Helt säker på att han ströp oss under minst 30 sek och ni kan ju tänka er hur långsamt den tiden går när man tror att man ska dö... Sen ser jag i vidögat (hur säger man???) hur en man kommer springande från ena hållet och jag fattade ju att de ville ha min väska så jag stod och typ vevade med den utåt så att de bara skulle ta den. Ena killen tar väskan och den andra släpper oss. Hann inte ens se när de försvann. Såg att det stod en massa folk på andra sidan gatan som bevittnat allting men inte en enda jävel frågade hur vi mådde. Jag fick panik och började stortjuta. Vi var tvungna att gå flera blocks i stadsdelen som jag nu såklart hatar mer än något annat. Fick prata med polisen samtidigt som jag störtgrät, ingen kunde engelska och jag kunde inte samla ihop mig tillräckligt för att berätta på spanska. Fick beskriva väskan och sen ville de ha beskrivning på killarna. Men hur skulle jag kunna ge en beskrivning? Det var i efterhand som jag kom ihåg att killen sprang mot oss och frågade vad klockan var, jag blockerade antagligen bort det precis när allt hade hänt. Blev av med systemkameran, min iPhone (så bittert att jag trixat med buenos aires instakonto 2 månader innan avresa när jag inte ens kan uppdatera nu) kontokorten, id-kort och nycklar till lägenhetshotellet där jag bor nu. Rånet skedde mitt under den ljusa dagen, typ kl 14, med en massa vittnen. Helt ofattbart för mig... Har varit paranoid ända sedan kl 14 att de ska hitta nycklarna och förstå vad vi bor. Har knappt kunnat röra mig normalt på gatorna för jag har blivit tokrädd varje gång någon gått bakom mig. Stått med öron och ögon upptryckta mot dörren och lyssnat på hissen och tittat på grannar för att jag varit tokrädd. Och ikväll är det lördag vilket betyder att ljud kommer från alla håll och kanter. Jag vill bara att denna fruktansvärda dag ska vara förbi, faktiskt helst raderas från mitt minne. Min hals och nacke gör ont. Och imorgon ska jag fråga om det går att byta ut ena låset på dörren eller byta rum för det är orimligt att jag ska bo i ett rum och vara rädd 24/7. Tack och lov sover Victor på extrasängen i rummet tills på måndag när Julia kommer. Jag vill inte vara själv en sekund.